Nathansson.net

Om ni undrar varför bloggen uppdateras lite titt som tätt här så beror det inte på att jag bestämt mig för att blogga igen, utan för att jag testar nya funktioner. I sommar drar jag nämligen till Irland i tio veckor och vill kunna blogga via mobilen - och för det krävs lite pill & knåp! Så dont worry, jag bloggar inte igen - även om jag önskar jag gjorde det.

Jag kom på att jag glömt redogöra mina nyårslöften. En del håller jag för mig själv, andra tänker jag dela med mig av här och nu. Jag har påbörjat en del av dom, är på god väg på andra och tänker fixa den sista här och nu.

1. Fortsätta träna (spinning, pilates, flowin).

2. Börja styrketräna.

3. Äta någorlunda nyttigt.

4. Mindre sistaminuten agerande.

5. Stressa mindre & stretcha mera = mindre huvudvärk.

7. Sluta blogga.

Stallet som jag & Roos håller till i numera heter alltså Grimstad. Det är ett väldigt fint stall med en stark inriktning mot dressyr, ganska strikt miljö där i stort sett bara vuxna stallar upp sina hästar. Ett gäng dressyrtanter med sina dressyrhästar på 1,80 - ständigt putsade och utsmyckade med matchade accessoarer. Det är inte mycket hoppning och absolut ingen flängridning. Här rider vi dressyr, i ridhus, med vita benlindor och dyra dressyrsadlar! Gärna till lite klassisk musik till det också, och det är med tanke på det, som dagen idag var lite smått komisk.

Söndagar efter klockan 18 är det tillåtet att plocka fram hinder i ridhuset, och det var precis vad vi tänkt göra. Men eftersom vi såg att ridhuset var tänt så tassade vi ner för att se hur länge dom tänkt rida. När vi närmar oss ridhuset hör vi musik och kollar frågande på varandra. När vi sen står utanför slår vi fast ganska snabbt att det knappast var någon klassisk musik, utan ren partymusik! Som två ufon står vi där utanför innan Roos kikar in genom en liten springa och lyckas se en häst, kusten var klar alltså, det var inget party, bara att gå in.

Så vi går in och jag smyger upp på läktaren. Roos står nedanför och frågar vad jag ser, och ja, vad ser jag? En häst med ryttare, en lös häst som springer runt för glatta livet och efter kommer ryttaren och gör sitt bästa för att försöka fånga den. Ljudnivån var så hög att hästen garanterat inte hörde sin ryttare och dom hörde knappt oss när vi frågade hur länge till dom tänkt rida. Med hjälp av lite teckenspråk lyckades vi tillslut komma fram till att dom var klara om fem minuter, så vi tackade för det och gick ut.

Halvvägs tillbaka till stallet brister det och vi skrattar hystieriskt. Vad hade vi precis sett egentligen? Världens partymusik nere på Grimstad och en lös häst som sprang runt i ridhuset mitt i allt. Tjejen har alltså åkt av precis innan vi stiger in - där kan man prata om klockren tidpunkt att anlända på!

Det där trodde jag aldrig jag skulle få se på Grimstad.

Det där stället slutar aldrig att förvåna mig.

Jag vill inte tillbaka till skolan. Jag vill inte plugga mera. Jag vill inte bära runt på min dator. Jag vill inte plugga till körkortet. Jag vill inte övningsköra. Jag vill inte skriva teoriprovet. Jag vill inte köra upp. Jag vill inte göra sådana saker. Okej?

För tillfället vill jag bara fortsätta leva i den låtsasvärld jag levt i på sistånde. Det enda jag behövt göra är att gå upp på morgonen, åka till stallet, pussa på hästen, skratta med mina vänner och sova gott på natten.

Inget plugg, ingen huvudvärk, inget tjat, inga måsten.

Det är det här som menas med att livet leker.

Det är nu man ska njuta.

Njut.

Jag (efter på tok för mycket mat)
- Nu kommer jag ju att rapa mitt i låten!

Cardell
- Skitsamma, Ljud som ljud!

Eftersom att Desperate Housewifes, Grey’s Anatomy, Brother & Sisters, What about Brian och Ugly Betty har säsongsuppehåll började jag nästan få abstinens efter småmysiga TV-serier. För ja, jag erkänner, jag är beroende av dom.

Men några abstinensbesvär blev det aldrig riktigt, för ikväll kom Talk to me som en räddande ängel ifrån ovan. Precis en sån serie som jag älskar och kan kolla på hur länge som helst.

Dom två första delarna sändes nu ikväll och dom två sista går imorgon. Missade ni dom första kan ni ju alltid ladda ner dom eller chansa och kolla på det imorgon, jag tror man förstår hyffsat mycket i alla fall.

Så var nyårsafton & nyårsdagen avklarad, två dagar som mer eller mindre har smält ihop och bildat en egen. Man spenderar hela nyårsafton med att göra sig iordning inför kvällen, firar sen nyår hela natten för att sen sova bort hela nyårsdagen och känna sig totalt borta. Men så är det ju faktiskt bara nyår en gång om året också.

Vi var lite folk hemma hos Cardell och firade. Vi lyckades laga något som åtminstånde kan liknas med nyårsmat och fick ihop en ätbar efterrätt, även om det fanns lite delade meningar om den. Det blev inte mycket vettiga bilder under kvällen, missade att fota det mesta - inklusive tolvslaget. Men vi körde ett fejkat tolvslag inomhus sen, endast för att få några bilder. Inte för att det blev något vidare resultat, men det är ju alltid tanken som räknas.

Känner mig lite ur rytm med sömnen & dagarna, dessutom har jag en häst att ta hand om varenda dag. Inte för att jag inte vill det, tvärtom, det är jättekul. Men en sån här dag, när det enda jag vill är att ställa tillbaka dygnet och göra allt jag inte gjort dom senaste dagarna, önskar jag att jag kunde slippa och åka till stallet. Fast å andra sidan vet jag att jag kommer ångra dom här tankarna så fort jag väl kommer ut dit.

Jag satt faktiskt på hästryggen strax efter nio imorse, trots den sena hemkomsten. Pappa behövde inte använda allt för mycket våld för att få mig ur sängen, för jag var faktiskt inte speciellt trött. Däremot är jag trött nu, så fort jag sätter mig ner och det blir tyst och stilla håller ögonen på att falla ihop.

Men nej, det finns ingen tid att sova. Ett nyår ska planeras och en häst ska tas hand om, plus massa småskit runt det. Jag hade dessutom planerat hinna med att skriva en käck sammanfattning av 2007 och delat med mig av lite misslyckade och lyckade nyårslöften, men jag får nog vara udda och göra det efter nyår helt enkelt.

Den som väntar på något gott..